Toot
- Okej vi ses pa Toot.
- Ska vi hanga pa Toot?
- Halla, jag ar pa Toot.
Toot = Hallon
Det ar ett cafe i stadsdelen Agouza. Det ar som ett stort rum som ar oppet ut pa trottoaren och gatan. Inredningen bestar av vita plaststolar och vita plastbord samt lite hogre och mindre trabord. Dessa star utspridda dar folk vill sitta. Oftast ute. Nar det ar fotboll; inne. Den anddra stora delen av inredningen ar man. Enbart man. Egentligen ar det typexemplet for ett egyptiskt cafe. Hit kommer man och satter sig nar dadgen borjar, nar arbetsdagen ar slut, nar det ar en match, nar man inte har nagot att gora, nar man vantar, narsomhelst. I grupper eller ensamma. Alla kanner varandra och alla halsar pa varadnra varierande fran kindpussar och omfamningar till ett vanligt al-salam aleykum. Har hittar man gruppen av man 50+ som diskuterar, ja vadsomhelst klockan tva pa natten. De yngre mannen sitter i det luftkonditionerade rummet lite hogre upp och spelar kort. En del sitter inne och spelar backgammon, andra bara hanger, nagon surfar pa grannens tradlosa internet. Alla roker. Cigaretter eller shisha. Och de dricker: te, lask eller juice.
Man ar mer dar an hemma. Det ar oppet nastan jamt. Och om det ar stangt kan man fa dem att oppna. Som Andrew, Barrett och Mido gjorde klockan 5 pa morgonen efter ett brollop. Servitorerna ar inventarier i sig sjalva. Har maste jag framforallt namna Nadir och Bahaa, "harrassers-in-chief". Galna men trevliga.
Jag kommer att sakna att bara hanga pa ett stalle sa otvunget som dar, lata vanner komma och passera. Kanske ar Toot i sjalva verket urtypen for ett cafe sa som vi forestaller oss det. Ett andra hem, familjart, valkomnande, kravlost. Dar du traffar vanner och skapar nya. Kontakter och skvaller. Information byts ut och tid passerar och spenderas.
Tiden passerar
- Ska vi hanga pa Toot?
- Halla, jag ar pa Toot.
Toot = Hallon
Det ar ett cafe i stadsdelen Agouza. Det ar som ett stort rum som ar oppet ut pa trottoaren och gatan. Inredningen bestar av vita plaststolar och vita plastbord samt lite hogre och mindre trabord. Dessa star utspridda dar folk vill sitta. Oftast ute. Nar det ar fotboll; inne. Den anddra stora delen av inredningen ar man. Enbart man. Egentligen ar det typexemplet for ett egyptiskt cafe. Hit kommer man och satter sig nar dadgen borjar, nar arbetsdagen ar slut, nar det ar en match, nar man inte har nagot att gora, nar man vantar, narsomhelst. I grupper eller ensamma. Alla kanner varandra och alla halsar pa varadnra varierande fran kindpussar och omfamningar till ett vanligt al-salam aleykum. Har hittar man gruppen av man 50+ som diskuterar, ja vadsomhelst klockan tva pa natten. De yngre mannen sitter i det luftkonditionerade rummet lite hogre upp och spelar kort. En del sitter inne och spelar backgammon, andra bara hanger, nagon surfar pa grannens tradlosa internet. Alla roker. Cigaretter eller shisha. Och de dricker: te, lask eller juice.
Man ar mer dar an hemma. Det ar oppet nastan jamt. Och om det ar stangt kan man fa dem att oppna. Som Andrew, Barrett och Mido gjorde klockan 5 pa morgonen efter ett brollop. Servitorerna ar inventarier i sig sjalva. Har maste jag framforallt namna Nadir och Bahaa, "harrassers-in-chief". Galna men trevliga.
Jag kommer att sakna att bara hanga pa ett stalle sa otvunget som dar, lata vanner komma och passera. Kanske ar Toot i sjalva verket urtypen for ett cafe sa som vi forestaller oss det. Ett andra hem, familjart, valkomnande, kravlost. Dar du traffar vanner och skapar nya. Kontakter och skvaller. Information byts ut och tid passerar och spenderas.
Tiden passerar

0 Comments:
Post a Comment
<< Home