Midan Kairo

En kaospassagerare i Kairo

Sunday, March 18, 2007

Welcome Egypt!

Bulaq Boys and Shehab Girls

Det finns sa mycket att saga och beratta och tanka om Egypten. Jag har inte pa langt nar tomt mig sjalv och har som ursakt allt och inget. Det har blir sannolikt mitt sista inlagg innan jag landar i Sverige. Kanske uppdaterar jag nagon mer gang for min egen skull nar jag val aterkommit.

Mycket av det jag upplevt har kan pa forhand bara beskrivas som odrombart. For att gora verklighet av allt behover jag satta bild och ord pa det och till det har jag inte lagt den tid jag behovt. Dock bar jag med mig en mangd bilder och minnen till Sverige som jag med gladje kommer att beratta om for den som vill lyssna.

Jag har inte for en sekund angrat att jag akte hit och investeringen har atergaldats mig tusenfalt. Bara alla ogonblick: fran toppen pa varlden beskadandes solnedgangen drickandes te fran en beduin i Petra, till toppen pa en Yacht i Nilen, till att rulla ner for en sandyna i oknen, till att vara inbjuden till 'Big Mama's' fodelsedag pa African Diplomats Club, till forhandlingarna pa arabiska med privatlararen Ahmed om att kopa hans blyga elefant, till fotbollsmatcherna pa gezira club pa fredagarna, till zamalek-matchen pa cairo stadium nar vi forst mutade oss in pa forsta sektionen for att sedan banda upp ett stangsel for att komma tillbaka till andra sektionen, till nar jag dansade sufi-dans pa ett egyptiskt brollop, till de skona koptiska munkarna i wadi natrun, till den svarmotta svenska prasten, till taxichaufforen som sannolikt i brist pa fungerande bandspelare reciterade koranverser hela taxiresan, till grabbarna vid farah och farghaly, till de livfulla lararna pa ILI, till norskor armenier sydkoreaner svenskar amerikaner egyptier sudaneser britter, till flickan fran mellanvastern till alla dem som varje dag pa gatan halsar mig: Welcome Egypt!